God Jul allihop! Tack för att ni besöker min blogg, och hoppas att ni uppskattar det som jag hittils har skrivit. Nu är det jullov, 19 underbara dagar i frihet, som jag tänker spendera i frihet. Därför låter jag bloggen samla damm ett tag, tills efter jullovet, när livet återgår till vardag.

Tack för mig ! Vi ses efter jul! // Jui

Ett steg.. tvåå..tree.. "Julia, vad gör du?"  Shitt också! Jag var ju så nära den här gången!
"Ehh.. jag skulle bara.. ta ehh.. pennan!" "Men Julia, du vet att man bara får ta en lussebulle var". Jag nickar, vänder mig surmulet om och lunkar tillbaka till mig plats. Där sitter jag sedan och funderar, planerar och filosoferar. Det finns en lösning till de flesta problem.. Näe inte till det här. Jag sitter på ett kontor, kanske sex meter från ett fikabord. På det fikabordet ligger en påse, och i påsen ligger det fjorton småå söta lussebullar. Jag har redan tagit en, såklart. Kruxet är bara hur jag ska komma åt resten. Det är ju ändå ingen som äter dem, de bara ligger där och luktar muumms. Jag inser att om jag går lixom naturligt, avslappnat, vanligt fram till fikabordet och förbi det, som för att dricka vatten, men plötsligt stanna upp, vända mig om, sno en bulle och springa som vinden till toaletten. Det borde funka.
Jag reser mig upp, tar ett steg, naturligt, två steg, jättenaturligt, tre steg, ojojoj va naturligt..
"Julia, vart ska du?"

Eeen krona.. tvåå kronor.. Jag dyker ned igen för att se om det verkligen inte finns fler. Men nej, jag lyfter på mattan, kryper in bakom bordet, försöker uppfatta den oexisterande lukten av metall. Nehe. Jag kryper fram igen, ställer mig upp och smygkikar lite på mina tillgångar. En, två, tre, fyra... sjutton, tjugofyra, trettiofem. Var det allt? Efter att ha länsat alla skåp, hyllor, sängar, garderober, fickor, mattor och sparbössor i mitt rum har jag bara fått ihop ynka trettiofem kronor. Grattis. Jag är fjorton år, jag har vissa behov. Till exempel den där snyggsnyggisnyggsnygga tröjan jag såg i Kista igår, jag tror bestämt att den kan klacificera sig som ett behov. Absorlut. Jag tänker i mitt stilla sinne på tusenlappen jag fick förra veckan av mamma, vart tog den vägen?
Jag dyker ned under sängen, besegrar dammråttorna och blir överlycklig när jag finner en tia bakom en sladd. Jag skuttar upp, lägger tian bredvid enkronorna. Fyrtiofem. Hm.. då saknas det ... tvåhundra femtio kronor. Det fixar jag.. 
Jag kryper in under sängen igen, letar.

 

Strumpa, nej fel fot. Byxorna på huvudet, tröjan runt midjan, mössan på foten och linnet som kjol.
Jag har liite bråttom. Min buss går om fyra minuter. Det är mörkt, jag går in i saker hela tiden. Ojdå, nu välte jag visst golvlampan, whoops, nu rök plantorna i fönstret. Jag får ta det sen. När jag äntligen har krånglat på mig kläderna åt rätt håll kastar jag mig ut i hallen, stänger dörren försiktigt så att mamma inte ska titta in och se förödelsen och går ned till ytterdörren. Jag brer en macka på vägen, håller den i handen. Sätter på mig skorna, först på fel fot, sen tar jag på mig jackan och springer ut i mörkret. Det är väldigt mörkt, buskarna prasslar hotfullt. Bakom staketet finns vägen, och på vägen finns bussen. Jag vet det, logiken gör mig nästan förvånad. Buurrr burr, mössan ligger väl placerad på hyllan i hallen, precis som halsduken och vantarna.
Nu kommer bussen. Jag, som inte är i närheten av busshållplatsen börjar springa. Spring,spring. Nej, nu tappade jag väskan, och nuuu kommer bussen, spring,spring! Jag hinner. Jag sätter mig på min favoritplats vid fönstret och pustar ut. Jag klarade det.

Först då minns jag smörgåsen, som ligger på hallgolvet. Ojdå..

"Välkommen till High Performance Systems, det är Julia".
"Haha! Nu fick jag dig igen!" trallar pappa i andra änden. Jag suckar. Jag sitter på mitt praojobb, och svarar för tillfället i telefonväxeln. Det vore ett roligt jobb, om inte min pappa ringde stup i kvarten och avbröt mig.  "Pappa, hur roligt kan det vara att höra mig svara i telefonen?". "Hahahahahahah joo men det roligaste är ju att du tror att det är någon kund som ringer, och så är det bara ja! Höhö!"  "Jaa, jag förstår att du har jätteroligt, men skulle du kunna sluta, jag har riktiga kunder som väntar på att få komma fram".
" Du är en sån torrboll Julia, att du inte kan ta ett skämt!" Jag lägger på luren, telfonen ringer omedelbart igen, "Välkommen till High Performance Systems, det är Julia".
"Hahahaha, nu fick jag dig IGEN! HAHAHAHAHAH!"

Jag har...
[] rökt en cigarett. Nejp, ingen rökning för mig..
[x] varit kär. Ständigt !
[x] blivit dumpad. Sånt händer..
[x ] varit i knytnävsslagsmål. Japp, fast jag vet inte om det räknas. Jag var sju år.
[ ] rymt hemifrån. Nä-ä .. jag har alltid varit en riktig mammagris!
[x] haft känslor för någon som inte känt samma sak. Självklart..
[ ] blivit arresterad. Nej, nej,
[ ] skolkat. Aldrig.. !
[ ]sett någon död. Räknas TV?
[ ] varit i USA. Nej, men skulle gärna. Någon som bjuder? ;)
[ ]varit i Afrika. Nej, inte än!
[ ] spytt offentligt. Nej
[x] åkt skidor. Tävlade faktiskt ett tag !
[x] saknat någon.
[x] gjort en snöängel. JVT- Julias Vinter Tradition! 
[x] byggt ett sandslott. Så ofta jag kan!
[x] hoppat i en vattenpöl som en galning. Förmodligen..
[x]fuskat när jag spelat spel. Jag hatar verkligen att förlora, så ja!
[ ] fuskat på ett prov. Nej,
[x] varit ensam. Ofta
[x] tittat på en solnedgång. - Mee love !
[ ] varit med i en jordbävning. Nej tack !
[ ] blivit rånad. Bestulen möjligtvis, men inte rånad..
[x] gått mot rött. Hehe..
[x] varit vilse. I mitt badrum.
[ ]varit på andra sidan landet. Vet inte.. ?
[x] simmat i havet. Jaa då! Östersjön då  - men ändå!
[x] sjungt karaoke. Allt för ofta,
[ x] skrivit ett brev till tomten. Skriver alltid!
[ ] trott på lyckokakor. Aldrig ätit någon..
[ ] väntat på något som aldrig kommit. Lyckligtvis inte..
[x] åkt rullskridskor/inlines. Ja, någon gång när jag var nio..
[x] sjungit i duschen. Min lillasyster klagar tillochmed!
[ ]fastnat med tungan i metall.
[ ] låtsats varit en cheerleader. Nej !
[ ] pratat i telefon i mer än sex timmar. Jag har svårt för att prata i telefon överhuvudtaget!
[x] stannat uppe hela natten. Någon gång..
[x] varit rädd för att titta på skräckfilm ensam. Jag ser Aldrig på skräckfilm - jag är så feg!
[x] trott på spöken. : )
[x] badat med kläderna på. Jepp!
[x] skrattat så mycket att jag grät. Ja , åt min lärare, hela klassen glodde.
[x] snott den här listan från någon. Absorlut!
[ ] snattat någonting. Nej!
[x] tänkt tanken att snatta något Tänkt har man väl....
[x] spelat med i en teaterpjäs. Var på teaterkollo i sexan..
[ ] varit med i en reklamkatalog nepp..
[ ] varit med i en tvreklam. nepp...
[ ] varit med i en film som gått på biografen. nepp..
[ ] stått upp-och-ned och druckit vatten. Har aldrig ens provat!
[x] varit ärlig när du fyllt i detta formuläret hittills. Så gott jag kan!

Tänk dig att du sitter på en bänk. Bänken är av något ljus träslag och är fastborrad i väggen. Avstånden mellan plankorna är ca 7 cm breda. Kan du tänka dig det? Du sitter ungefär på mitten, pillar lite på dina skåpsnycklar. Du ser dig om, du är helt ensam. Plötsligt får du ett infall och reser dig upp. Du börjar gå mot korridorens ände, svänger till höger när du når hörnet, och inser vad du har gjort.
"Näe inte nu igen!"
Du vänder dig om, rundar hörnet och springer fram till bänken. Den är tom. Du sjunker buttert ned på den.
Nycklarna är borta.